Kartlägga – för att ge rätt stöd

Att kartlägga handlar om att samla in information, sammanställa den och analysera den.
Varför gör vi det?
Jo, för att kunna möta och bemöta våra elever på bästa sätt, så att barnen och ungdomarna kan lära sig nya saker och utveckla nya förmågor. Det finns många olika sätt att samla in information om eleverna, både när det gäller kunskaper, färdigheter och behov av stöd och hjälp.
Eleven själv kan oftast lämna viktig information, det gäller bara att hitta ett bra sätt att få informationen av eleven. Leg.Logoped Ida Rosqvist och leg. Logoped Julia Andersson har tagit fram material som kan vara bra stöd när vi vill ha mer information kring elevens upplevelse av skola och fritids.

Att dokumentera och spara den information vi samlat in, de analyser vi gjort och de stödåtgärder vi satt in är viktigt, annars kan vi inte utvärdera och se om det vi gjort fick önskat resultat eller om vi behöver gå tillbaka för att bättre förstå vad vi ska förändra för att förbättra. Elevernas utveckling och inlärning är en ständigt pågående process och det är pedagogernas ansvar och skyldighet att stödja denna process genom att ge rätt stöd och hjälp till varje enskild elev. Att göra eleven delaktig i processen är en stor och viktig del, så använd gärna länken för att komma till enkäterna ”Såhär vill jag ha det….”

https://www.symbolbruket.se/Content/files/Såhär%20vill%20jag%20ha%20det%20i%20skolan%20-%20samtal%20kring%20anpassningar%20med%20bildstöd%20170510.pdf

https://www.symbolbruket.se/Content/files/Såhär%20vill%20jag%20ha%20det%20på%20fritids%20-%20samtal%20kring%20anpassningar%20med%20bildstöd.pdf

Hästunderstödda Insatser (HUI)

Ett av Centrala Elevhälsans uppdrag är att stödja skolornas arbete med att utveckla och förbättra de olika insatser som ges till barn i behov av särskilt stöd. Vi är glada över att nu, genom ett samarbete med Humlamaden rehab, få möjlighet att sprida kunskap om och ge ett par skolor praktisk erfarenhet av att arbeta med Hästunderstödda insatser (HUI).
Idag ökar intresset för insatser med hjälp av hästen inom både friskvård, rehabilitering, habilitering, socialomsorg, psykiatri samt olika specialpedagogiska verksamheter. Hästunderstödda insatser (HUI) kan användas både i behandlande och i hälsofrämjande syfte till barn, ungdomar och vuxna med psykiska, fysiska eller sociala svårigheter och man kan se att positiva effekter kan uppnås inom många områdena tex. Relationer, kommunikation, psykosociala färdigheter, kognitioner, motorik, neuropsykiatri.

Att använda sig av hästen som hjälpmedel i ett terapeutiskt eller pedagogiskt syfte kan vara mycket hjälpsamt, arbetet utförs inom den triangel som uppstår mellan häst terapeut/pedagog och klient/elev. Avsikten med insatserna är inte att lära människor att rida utan insatsen ska komplettera och understödja en påbörjad behandling eller en pedagogisk insats. Problemområdena kan vara fysiska, psykiska, sociala eller pedagogiska. De som ansvarar för insatserna och planerar och leder arbetet gör detta utifrån sin grundprofession inom tex.områdena psykoterapi. socialt arbete, fysioterapi eller pedagogik.

 

 

Aktiviteter i samvaro med hästar erbjuder en miljö som både är förutsägbar och innehållsrik bestående av fysisk aktivitet, kognitiva utmaningar, social interaktion och ett känslomässigt engagemang som får oss att vara i nuet. Miljön kring hästarna är strukturerad och förutsägbar vilket ger ett sammanhang och skapar trygghet att utforska, bearbeta, sätta gränser etc. Aktiviteterna är meningsskapande, varierande, motiverande, fysiska, engagerande och verkliga. Hästen kan fungera som en brygga som gör det lättare att uttrycka känslor och tankar. Kontakten med hästar och natur minskar stress och ger fysisk och psykisk återhämtning, kroppens lugn och ro-system stimuleras och oxytocin frisätts. Allt detta tillsammans främjar hälsa, utveckling och inlärning vilket kan bidra till stärkt självkänsla, bättre motoriska färdigheter och social träning vilket ökar barnens möjlighet att klara av t ex skolarbete och förbättra psykosociala förmågor.

F93BF844-F267-49B6-917F-CFCBDCC2B725
(Alla foto i inlägget är privata av. Anna Pettersson Lindqvist)

Vill du läsa mer, klicka på länkarna nedan;

https://www.sydsvenskan.se/2019-04-06/hastarna-nosar-ratt-pa-vara-kanslor-utan-att-vardera-dem?redirected=1

http://www.humlamaden.com/

https://hastsverige.se/hast-manniska/anvandningsomraden/hasten-inom-terapin/hasten-som-terapeut/

Hästens och hundens roll i rehabilitering och förebyggande hälsoarbete
Silfverberg G.
http://esh.diva-portal.org/smash/get/diva2:369279/FULLTEXT01.pdf

FDD52CE3-674E-4B14-B3EC-8ABA3D0A8151

 

Kommunikationsstöd på olika språk

Socialpedagog Maria och logoped Marianne på Centrala elevhälsan i Skurup har tagit fram fyra olika kommunikationsstöd. De är tänkta att användas som stödmaterial för kommunens förskolepedagoger i deras samarbete med vårdnadshavare med annat modersmål. Kommunikationsstöden är översatta på tre språk, arabiska, albanska och kurdiska. I Skollagen och Läroplanen för förskolan, Lpfö98/16, står beskrivet att förskolan ska stötta familjerna i deras ansvar för barnens fostran, utveckling och växande samt att förskola ska simulera barnens språkutveckling i såväl svenska som sitt modersmål. Kommunikationsstöden är framtagna som en del i detta arbete.

Kommunikationsstödet ”Välkommen till förskolan” är tänkt att användas som ett stöd vid inskolningen. I stödet beskrivs med enkla ord hur svensk förskola fungerar, exempelvis gällande inskolning, tystnadsplikt, vad som gäller när barnet är sjukt m.m.

foto Marianne Lindros Holmgren, privat

I kommunikationsstödet ”Dagen på förskolan” kan pedagogerna på ett enkelt sätt, genom att pekprata, förmedla hur dagen på förskola har varit, om barnet har varit glad eller ledsen under dagen, om barnet har sovit och om barnet behöver ta med sig extrakläder till förskolan.   

foto Marianne Lindros Holmgren, privat

Kommunikationsstödet ”Kläder på förskolan” förmedlar vilken typ av kläder barnen behöver ta med sig till förskolan för att kunna vara ute under olika årstider och väderlekar.

foto Marianne Lindros Holmgren, privat

Kommunikationsstödet ”Förskole- och skoltrappan” visualiserar hur svensk förskola, skola och fritidshemsverksamhet är uppbyggd.

foto Marianne Lindros Holmgren, privat

Hjärnan och språk

Hjärnans struktur och språkförmåga: större är inte alltid bättre.
Lunchföredrag den 28/2 med Mikael Roll

5B4684C3-856A-425D-8E92-59D9A9A431EE
(foto Anna Pettersson Lindqvist privat)

Det har nyligen upptäckts en förbluffande stark relation mellan tjockleken på hjärnbarken och hur stor förmåga människor har att använda olika delar av språket. Tjockare hjärnbark i de regioner som är viktigast för grammatik gör oss exempelvis bättre på att lära oss grammatiken i ett nytt språk. För andra förmågor, t.ex. att höra skillnader i tonhöjd, verkar det å andra sidan bättre att ha tunnare hjärnbark i relevanta områden. Mikael Roll, från Lunds Universitet, pratade om varför tjockare eller tunnare hjärnbark på olika ställen i hjärnan kan vara fördelaktigt för olika delar av språkförmågan.

Spännande att få ta del av ny hjärnforskning på lunchen!

Vill du läsa mer
https://www.forskning.se/2018/12/27/tjockare-hjarna-okar-formagan-att-lara-nya-sprak/

Mindfulness i skolan

Mindfulness betyder medveten närvaro och är ett förhållningssätt som utvecklar uppmärksamhet, medvetenhet och medkänsla. Att vara mindful handlar om att vara fullt medveten om vad som sker i nuet utan filter och utan att bedöma det som sker.

Eleverna i Sveriges skolor blir allt mer stressade, det visar siffror från folkhälsomyndigheten. Återkommande rapporter visar att den psykiska ohälsan ökar bland svenska elever. Många barn och ungdomar har idag ett stort behov av att hitta ett sätt att hantera skolans prestationskrav och livets utmaningar. De behöver få verktyg som sänker stressnivån, ökar förmågan till fokus och medkänsla.

Studier visar att mindfulnessträning kan ge elever positiva effekter som förbättrat självförtroende, minskad ångest och förbättrade relationer. Forskning visar också att mindfulnessträning förbättrar koncentrationsförmågan och ökar självkontroll även hos barn med koncentrationssvårigheter. Regelbunden träning har även visat sig öka kreativitet, inlärningsförmåga och minne. Många svenska skolor har idag infört mindfulness på schemat för den positiva effekten den har på stressade barn och för att det är ett bra verktyg mot psykisk ohälsa.

Nedan finns en länk till en artikel om en gymnasieskola som låter sina elever prova på mindfulness.

http://www.osterlenmagasinet.se/article/novaelever-provar-mindfulness-som-ett-verktyg-att-hantera-stress/

photo of a boy listening in headphones
Photo by Jonas Mohamadi on Pexels.com

 

 

 

DATE-tillgänglig lärmiljö i förskolan

DATE lärmaterial ger dig som pedagog och barn i förskolan möjlighet att arbeta tillsammans för att öka tillgängligheten i förskolan. Materialet omfattar både den fysiska, pedagogiska och sociala lärmiljön i förskolan.

DATE utgår från barns olikheter och ger er möjligheten att utforma en verksamhet som bygger på lärande, delaktighet och utveckling för alla barn. I materialet ingår en sagobok som väcker tankar och funderingar hos barn om tillgänglighet och om hur förskolans miljöer ger barn olika förutsättningar. Utöver sagor återfinns exempel på aktiviteter, lekar och övningar som man kan arbeta med i verksamheten tillsammans med barnen. För att tydligt kunna följa arbetet finns det dokumentationsmallar som underlättar uppföljning av arbetet och som knyter an till det systematiska kvalitetsarbetet och likabehandlingsarbetet.

DATE är uppdelat i tre arbetsområden; RUMMET (fysisk lärmiljö), KOMMUNIKATION (pedagogisk lärmiljö) och TILLSAMMANS (social lärmiljö). Varje område relaterar till de olika lärmiljöerna men även hur dessa tre samspelar med varandra.

Hela materialet bygger på att arbetet med tillgänglighet är lösningsfokuserat. SPSM´s tillgänglighetsmodell beskriver de olika lärmiljöerna och hur de behöver samspela med varandra för att barn ska ges bästa möjlighet till lärande och utveckling i alla lärmiljöer. Sedan 2015 är bristande tillgänglighet inskrivet som en form av diskriminering i diskrimineringslagen. I diskrimineringslagen utgår man ifrån en persons möjlighetet i jämförelse med en annans, det innebär rent praktiskt att ett barn med någon form av funktionsnedsättning ska hamna i en jämförbar situation som kamrater utan funktionsnedsättning. 1 januari 2017 trädde dessutom nya bestämmelser i kraft som syftar till att förebygga diskriminering och ökar kraven på förskola och skola att arbeta med åtgärder för diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett diskrimineringsgrund.

I DATE finns färdiga upplägg med aktiviteter och diskussionsfrågor där du som pedagog tillsammans med barnen arbetar för att öka tillgängligheter på er förskola. Till varje avsnitt återges även vilka sagor i sagoboken som förbereder och kompletterar avsnittet i arbetsboken. I varje del finns också en del som heter ”för pedagoger” där ni i arbetslaget kan föra diskussion kring det ni arbetat med och upplevt med barnen.

Materialet är gratis och finns att beställa på SPSM´s hemsida.

Klicka här för att hitta materialet

Vill du läsa mer om hur man kan arbeta med att utveckla inkluderande lärmiljöer i förskolan kan du läsa om ett SiS projekt i Göteborg stad. Där beskrivs förskolan projekt med att skapa ett ”Sinnenas rum” och hur de arbetade för att utveckla sina lärmiljöer.

SIS Projekt om lärmiljöer i förskolan.

Privat foto (Charlotte Nilsson)