Särskola – Vad är det?

Ibland får vi olika frågor kring Särskola, några undrar vad det är, andra frågar vem som kan få plats där och någon vill veta var den ligger, här är en kort sammanfattning som förhoppningsvis kan räta ut en del frågetecken.

multicolored abacus photography
Photo by Skitterphoto on Pexels.com

Först, särskola är ingen byggnad, det är en skolform, att gå i särskolan betyder att man läser efter Särskolans läroplan (Lsär11).
I Läroplanen för Grundsärskolan finns de mål, riktlinjer och grundläggande värderingar som gäller för särskolan, detta kompletteras sedan med kursplaner och kunskapskrav i olika ämnen och ämnesområden. Grundsärskolans syfte är att ge utbildning till de barn som på grund av intellektuell funktionsnedsättning inte bedöms kunna uppnå grundskolans kunskapskrav, trots omfattande stöd och anpassningar. Utbildningen i Grundsärskolan ska i så stor utsträckning som möjligt motsvara grundskolans utbildning och det ska finnas ett tydligt fokus på kunskapsutveckling och inlärning. Grundsärskolan består av nio obligatoriska år och ett valbart tionde år, eleven kan sedan välja att läsa Särskolegymnasie som är en frivillig skolform. Gymnasiesärskolan är fyraårig. Det finns nio yrkesinriktade nationella program och även individuella program för elever som behöver en utbildning som är mer anpassad utifrån elevens förutsättningar. För att få börja i gymnasiesärskola behöver eleven ha ett mottagningsbevis.

Kunskapskraven i Särskolan ska anpassas efter varje enskild elevs förutsättningar. Om eleven i Särskolan har förutsättning att uppnå grundskolans kunskapskrav i enskilda ämnen ska de ha möjlighet att göra det. Om eleven inte kan tillgodogöra sig utbildningen i grundsärskolans ämnen, så kan eleven istället läsa ämnesområden i inriktningen träningsskola. En elev kan även ges möjlighet att kombinera att läsa ämnesområden och ämnen. Exempel på ämnesområden är Verklighetsuppfattning och Vardagsaktiviteter. Elever i grundsärskolan som läser ämnen får betyg om eleven eller elevens vårdnadshavare begär det. Betyg kan fås i åk 6-9 och betygssteget F används inte i grundsärskolan.
De elever i Grundsärskolan som inte vill ha betyg får istället skriftliga individuella utvecklingsplaner, IUP. IUP innehåller två delar, dels omdömen och dels en framåtsyftande planering. Skriftliga utvecklingsplaner ska ges en gång per år, i anslutning till ett av utvecklingssamtalet. I Träningsskolan sätts inte betyg.

Alla elever som går gymnasiesärskolan ska ha en individuell studieplan och efter avslutad utbildning ska eleven få ett gymnasiesärskolebevis. I gymnasiesärskolebeviset finns betyg och beskrivningar som visar elevens kunskaper, kurser som eleven läst, gymnasiesärskolearbetet och den arbetsförlagda utbildningen. Betyg från gymnasiesärskolan ger inte samma behörigheter som betyg från gymnasiet, så att betyg från gymnasiesärskolan har begränsningar vad gäller möjligheterna att vidareutbilda sig, och man får oftast hitta individuella lösningar om det finns önskemål och förutsättningar för fortsatta studier.

5D8AF191-54E2-447D-AD3F-2DDCF6613D8C
Foto privat (Anna Pettersson Lindqvist)

Om en elev tros tillhöra Särskolan (dvs om man tror att eleven har en Intellektuell Funktionsnedsättning som gör att eleven inte kan tillgodogöra sig undervisning enligt grundskolans läroplan) görs en utredning av hemkommunen. Innan utredningen påbörjas ska vårdnadshavare ge sitt medgivande till att utredning för ev. Särskoleplacering görs. En sådan utredning består av fyra fristående bedömningar:
• pedagogisk bedömning av om barnet kan nå grundskolans kunskapskrav
• medicinsk bedömning av medicinska hinder för inlärning
• social bedömning av sociala hinder för inlärning
• psykologisk bedömning av barnets utvecklingsnivå.

Av dessa fyra fristående bedömningar görs en sammanfattning och beslut fattas ett  eleven tillhör Särskolans målgrupp. Om eleven bedöms tillhöra Särskolan så erbjuds eleven plats I Särskolan. Båda vårdnadshavarna måste tacka ja för att eleven ska kunna börja läsa enligt Särskolans läroplan. Om eleven ska börja i Särskola har man rätt till en sex månaders prövotid, för att se om detta känns som rätt skolform för eleven. Man kan närsomhelst välja att gå över till den vanliga Grundskolan.

Särskolan är skyldig att följa och dokumentera elevens utveckling och kunskapsinhämtning och det finns även en skyldighet att göra en omutredning om det finns misstankar om att eleven är placerad i fel skolform. Sista året i grundsärskolan ska det göras en omutredning inför gymnasieansökan.

829210E4-78FC-4446-B3A3-C89DB07B57AC
Foto privat (Anna Pettersson Lindqvist)

I Särskolan måste det finnas stora möjligheter att individanpassa både Lärmiljöer och Kunskapskrav oavsett funktionsnedsättning, vilket ställer höga krav på både de fysiska (som t.ex. rum, möblering, och utrustning) de pedagogiska (t.ex. lektionsupplägg, läromedel, olika kommunikationsstöd) och de sociala (t.ex. gruppstorlek, rastaktiviteter) delarna i skolans Lärmiljö. Särskolan har ofta egna lokaler för att bättre kunna tillgodose de behov som elever har. Man kan även välja att vara inskriven i Särskolan men rent fysiskt gå i samma lokaler som grundskolan har, där klasskamraterna läser enligt grundskolans läroplan.

För att arbeta som lärare i Särskolan ska det fr.o.m. 2021 krävas att du har både en lärarutbildning med legitimation och en vidareutbildning med
speciallärarexamen , eller i vissa fall en specialpedagogexamen med inriktning mot utvecklingsstörning. Just nu ses behörigheter över för anställda lärare i Särskolan, då många har andra typer av pedagogiska grundutbildningar och påbyggnadsutbildningar. Under tiden som behörigheter och behov av fortbildningar ses över och genomförs så gäller s.k. Övergångsregler. Förenklat så kan man säga att under en period får lärare som anställdes före den 1 juli 2011 fortsätta att ansvara för undervisning och betygssättning i grundsärskolan, gymnasiesärskolan, specialskolan och särskild utbildning för vuxna, även om de inte har rätt legitimation. Detta gäller mellan den 1 december 2013 och den 30 juni 2021.

I Skurupskommun går de flesta elever som läser i Särskolan på Edvinshemsskolan i Ystad (och åker då skoltaxi till skolan), några elever går på kommunens egna grundskolor. Skurup har ett Särskolegymnasie, som även tar emot elever från andra kommuner
http://www.nilsholgerssongymnasiet.se/gymnasiesarskola

 

E5F393AC-695F-478D-BDA6-4E951CDA000A
Foto privat (Anna Pettersson Lindqvist)

Skolinspektionens Webbinarium. Övergångar mellan stadier – om skolans arbete vid elevers övergång till åk 7.

Att arbeta förebyggande för att få till bra övergångar och överlämningar är en viktig del av elevhälsans arbete. Den 6/12  2018 höll skolinspektionen ett webbinarium kring övergångar och överlämningar, resursgruppen deltog och här följer en kort sammanfattning av det som togs upp:

18EF21A9-540D-4598-B926-05AE1132E163

I Skolinspektionens granskning av överlämningar har man sett att skolorna inte samverkar tillräckligt för att det ska bli en röd tråd. Idag är det vanligt att mottagande lärare inte vet vad hen ska bygga vidare på, varken kunskapsmässigt eller utvecklingsmässigt (innehåll, ämneskunskaper, arbetssätt mm.) Det är viktigt att få en bättre samverkan vid övergångar så att det blir en jämn progression i det livslånga lärandet och att det inte blir stopp, paus, väntan och hack i elevens utveckling när denne får ny skola, ny klass och/eller ny lärare.

Goda exempel finns, och det som ger bäst resultat är när det organiseras regelbundna träffar mellan undervisande lärare på de skolor som överlämnar/tar emot elever till/från varandra (gärna ämnesvis) att man har personliga överlämnande samtal (med uppföljning) där både pedagoger, vårdnadshavare och elev diskuterar (och dokumenterar) framgångsfaktorer och stödbehov.

För att få bra överlämningar så måste det finnas tydliga, förankrade strukturer och rutiner. Att ha förankrade handlingsplaner är en framgångsfaktor, då det då blir knutet till en funktion istället för en person, vilket minskar riskerna för att elever hamnar mellan stolarna. Huvudmannen har ett stort ansvar i skapa förutsättningar för att arbeta aktivt med dessa frågor. Att avsätta tid för att ta fram handlingsplaner för samverkan kring övergångar är ett huvudmannaansvar. Det krävs avsatt tid där lärarna har styrda diskussioner som ska mynna ut i förankrade rutiner och strukturer. Då det finns en oro hos lärare att detta ska bli ett merjobb som resulterar i ännu en hyllvärmare (dokument som bara står på hyllan och inte används I det vardagliga arbetet), så måste huvudman ta ansvar för att arbetet kring överlämnanderutiner blir en aktiv process som det finns tid för att genomföra.

Den 1 juli 2018 blev det en ändring I Skollagen (kap3, paragraf 12j) som tydliggör att det är överlämnande skolas skyldighet att överlämna uppgifter om eleven som behövs för att underlätta övergången (detta gäller alla överlämningar till ny klass, lärare, skolform, skola, stadie). Så VAD är det då som ska överlämnas?

69F6411C-0415-4EF7-A713-64D510EBB01A

Det är enbart info som BEHÖVS som ska överföras dvs information som är relevant för elevens lärande – på många skolor är det lokala elevhälsan (tex.specialpedagog, studie och yrkesvägledare) som samlar ihop och sorterar information och sedan tar ansvar för att rätt information går vidare. Det är överlämnande skola som avgör vilken information som ska ingå i överlämningen. Det ska INTE vara så att mottagande lärare måste jaga information, utan överlämnande skola måste se till att den information som behövs följer med, detta gäller i ALLA övergångar (även förskoleklass, inom skolan, stadieövergångar och lärarbyten). I Skolinspektionens granskning såg man inte att det var några svårigheter att få vårdnadshavare att godkänna överlämnande av information.

Utgångspunkt i överlämnande ska vara det livslånga lärandet för eleven, vad KAN eleven, hur lär eleven bäst, vilket behov av stöd /utmaningar har eleven, vilka framgångsfaktorer finns, med vad och på vilket sätt har eleven arbetat i de olika ämnena. Överlämnandet ska vara sakligt, professionellt och avsett att stödja elevens kunskapsutveckling. Syftet med överlämningen ska vara att ge möjligheter för en utvecklingsprogression som följer en röd tråd. Överlämnandet ska inte innehålla personliga egenskaper eller information kring elevens privatliv, känns det viktigt att lämna över sådana uppgifter så är det bättre att ordna ett möte där vårdnadshavarna deltar. För vissa elever där det finns ett stort stödbehov, många anpassningar och/eller en oro kring övergångar så är det extra viktigt att göra vårdnadshavarna delaktiga i överlämnandet. En framgångsfaktor här är personliga möten, god framförhållning och en tydlighet i förväntningar/ansvar och uppföljning, så att man undviker missförstånd och borttappad information. Att skapa dokument där både lärare, vårdnadshavare och elev har formulerat framgångsfaktorer och stödbehov har visat sig vara ett bra sätt att få fungerande överlämnande och mottagande, där samtliga parter upplever att det har fungerat väl.

Det finns alltså ett krav och en skyldighet att överlämnande skolor SKA lämna över all information som är relevant för elevens lärandesituation. Det Skolinspektionens granskning kunde se var att information som fördes över vid fysiska möten användes mer och bättre än den information som fördes över via digitala plattformar, vilket är viktigt att ta med sig i arbetet med elever i behov av stöd och anpassningar.
I Skolinspektionens granskning såg man att könsaspekter inte var tillräckligt uppmärksammade. Skolorna behöver bli bättre på att uppmärksamma om det finns en skillnad i hur skolan beskriver pojkar och flickor. I granskningen har man sett att det är betydligt fler pojkar än flickor som har anpassningar och åtgärdsprogram, och frågan är om det är behovet av stöd som ligger bakom detta. Skolinspektionen har också lagt märke till skillnader i vilka ord som används vid beskrivningar av pojkar respektive flickor, och detta är också något som skolorna bör lyfta upp till aktiva diskussioner.
Är du intresserad av att veta mer så finns information här :
https://www.skolinspektionen.se/sv/Nyheter—samlade/Inbjudningar-konferenser-och-seminarier/webbinarium-overgangar-mellan-stadier—skolors-arbete-vid-elevers-overgang-till-arskurs-7/

Webbinariet och rapporten finns på Skolinspektionens hemsida
Skolverket utformar just nu ett stödmaterial kring Övergångar och Överlämningar detta publiceras kontinuerligt i digital form på Skolverket.se

Tjejgruppen ”Du Äger”

Sedan 2017 har tjejer i årskurs 7 och 8 i Skurups kommun erbjudits att delta i tjejgruppen ”Du Äger”.

Centrala elevhälsan, fältgruppen och kurator från högstadieskola startade upp arbetet med tjejgrupper då folkhälsoenkäten ”Barn och unga”, som gjordes år 2016, påvisat att många tjejer upplever psykisk ohälsa och mår allt sämre. Syftet med gruppen är att stärka tjejernas självkänsla och självmedkänsla för att öka acceptansen gentemot sig själv med målet att bättre hantera både fram- och motgångar. Tjejerna kommer även att förses med verktyg för att på egen hand fortsätta jobbet med att stärka sig själv.

Grupperna består av 10-15 elever och 3-4 ledare. Innehållet vid grupptillfällena bygger på reflektion och diskussion utifrån övningar, filmklipp och gästföreläsare. Självklart bygger diskussionerna på respekt för varandra och personlig intigritet, där varje elev själv väljer hur mycket och vad man vill dela i gruppen.

Varje tillfälle av tjejgruppen fokuserar på olika hälsorelaterade ämnen:

  • Psykisk hälsa, här jobbar vi med begreppen självkänsla och medsjälvkänsla, för att eleverna ska börja reflektera kring sin egen syn på sig själv. Träningen och verktygen ska bidra till att eleven utvecklar en snällare inställning gentemot sig själv och ett mindre dömande av sig själv vid misslyckanden. Vi utforskar även våra känslor och lär oss sätta ord på dem.Titta gärna på denna lilla film, som handlar just om känslor:

    https://www.youtube.com/watch?v=SJOjpprbfeE

  • Social hälsa med fokus på näthat, flödet av perfektion på nätet samt hur vi kan vara nätsmarta. Vanliga situationer som eleverna erfar på nätet kommer att belysas och reflekteras kring, samtidigt som vi tittar på hur exempelvis spridning av bilder, skam och skuld påverkar oss.För tips och råd kring hur du som förälder kan hjälpa ditt barn att vara nätsmart, läs gärna handbok nedan:

    https://www.raddabarnen.se/globalassets/dokument/rad–kunskap/handbocker/natsmart_radda_barnen.pdf

  • Sexuell hälsa, vi talar kring könsnormer och de förväntningar som finns kring att vara tjej idag, i jämförelse med hur det sett ut förr. Vi kommer även att reflektera kring normkritik, vad innebär det och hur vi kan vara det? Vi tittar även på hur våra olika könsroller påverkar oss i det vardagliga livet. Som en del av den sexuella hälsan kommer #Metoo vara en självklar del av tillfälle fyra, där inte minst det så viktiga samtycket kommer att belysas.Titta gärna på filmen nedan som på ett väldigt enkelt vis förklarar begreppet samtycke:

    https://www.youtube.com/watch?v=6i0JAfxbbKc

Du äger logga.png

silhouette of four people against sun background
Photo by Dennis Magati on Pexels.com

 

Föreläsning med Bo Hejlskov Elvén

Anhörigcenter i Ystad och SÖSK anhörigstöd bjöd på föreläsning med Bo Hejlskov Elvén. Några av oss från resursteamet åkte dit och fick ett par timmars härlig inspiration.


F998C1C4-CB28-4590-A85C-596F42A6E786
Fler kollegor från Skurup på plats i fullsatt Tomelilla Folkpark  (foto privat, Anna Pettersson Lindqvist)

 

Att höra Bo Hejlskov Elvén prata LågAffektivtBemötande ger alltid nya tankar (och härliga skratt). Nu fortsätter vi att arbeta med ”stödpinnar”, metoder och strategier för att ge barn i behov av stöd den hjälp de behöver.

 

24F1215D-BF62-4716-A263-4D68C43A0994

Utbildningsträffar för resurspersoner

Nu har resursgruppen haft höstens utbildningsträffar för assistenter/resurspersoner i skolan.

.AE165A1B-A5CC-4A1F-8E9C-5ECF56F7CA92

Att arbeta som assistent/resurs ute på skolorna är en krävande arbetsuppgift, du arbetar med de barn som behöver mest stöd och hjälp, och med de barn där det oftast är svårast att hitta rätt stöd och hjälp. Du är lärare – men ändå inte, du ska finnas där – men ändå inte. Du måste vara full av tålamod, ork, fantasi, kreativitet, flexibilitet och följsamhet för att klara av dina arbetsuppgifter. Du måste dessutom ha kunskaper inte bara om din elev utan även om skolans kunskapsmål, arbetssätt, dokumentation och framförallt en kunskap och fingertoppskänsla för att möta och bemöta rätt.
Ditt mål är att lyckas så bra med det du gör, så att du gör dig själv överflödig, med andra ord att arbeta bort dig själv.
Svårt? Japp! Roligt? JA, vi upplever att de flesta av de resurspersoner och assistenter vi möter verkligen trivs med ”sina” barn, tycker om att gå till jobb och är engagerade i sina uppdrag.

5183CCC7-890E-4DA4-96BA-EFF06379EC8C

Målet med utbildningsträffarna är att öka förståelsen för eleven/barnets förutsättningar, att tydliggöra uppdraget man har som assistent/resurs och göra så att deltagarna känner sig bättre rustade att utföra sitt uppdrag. Grupptillfällena har varit i föreläsningsform, med en del praktiska övningar, och vi har även vävt in diskussioner kring praktiska erfarenheter och konkreta tips. Förra terminen hade vi inriktning ”Explosiva barn” och nu har vi haft mer inriktning mot NPF.
På träffarna har vi tagit upp aktuell forskning och fakta kring NPF, om hur, varför och när man arbetar med kartläggningar, vad det innebär att arbeta med anpassningar och stöd, hur och varför man ska dokumentera, samt arbetsuppdragets villkor och förutsättningar.

C8CF855D-7136-4554-8601-FFF9C8597EA4
Det har varit givande träffar och vi är glada att få möta dessa engagerade personer som tar sig an sin svåra uppgift med mycket kärlek till barnen. Vi upplever att våra kursdeltagare har en stor ödmjukhet och respekt för sitt uppdrag och att alla arbetar aktivt för att förbättra det stöd och de insatser de är delaktiga i. Det är härliga arbetsuppgifter att få hålla i dessa utbildningsträffar.

(bilder i inlägget är sammansatta av Anna Pettersson Lindqvist)

Skoldatatek- digitalisering ur ett specialpedagogisk perspektiv

Skoldatateket är en övergripande verksamhet i kommunen som ansvarar för och arbetar med IT och specialpedagogik. Skoldatateket vänder sig till skolpersonal som undervisar elever i behov av särskilt stöd, med fokus på elever med koncentrationssvårigheter, läs- och skrivsvårigheter/dyslexi men även elever med andra funktionsnedsättningar.

Syftet med Skoldatateket är att vara en naturlig del i arbetet med elevers stödbehov, arbeta för utvecklandet av inkluderande lärmiljöer för att främja elevers utveckling och delaktighet, öka skolpersonalens specialpedagogiska kompetens om hur man kan hjälpa elever med digitala verktyg, samverka med föräldrar men även organisationer till exempel Skolpedagogiska skolmyndigheten.

Skoldatateket arbetar för att ge eleven tillgång till fungerande alternativa verktyg som kan kompensera för bristande förmågor. Exempel på dessa verktyg kan vara e-böcker, inlästa läromedel, tidshjälpmedel, rättstavningsprogram m.m.

För mer information och kontaktinformation:

http://www.skoldatatek.se/

https://www.skurup.se/it-och-digitala-verktyg

books classroom close up college
Photo by Pixabay on Pexels.com

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Superungar – UR:s nya serie

Jag vill tipsa om den underbara serien Superungar, som handlar om familjer med barn som lever med olika neuropsykiatriska (NPF) diagnoser. Serien tar upp olika vardagliga problem som dessa familjer möter och de får träffa olika experter som hjälper dem att underlätta vardagen.

Programmet leds av Måns Möller som själv har ett barn med autism. I programmet medverkar bland annat experterna Christopher Gillberg, professor och överläkare i barn- och ungdomspsykiatri, Bo Hejlskov Elvén, psykolog, Renata Chlumska, äventyrare och Anders Hansen, överläkare i psykiatri.

Lär även mer på UR:s tips och inspirationssida.